Vi finlandssvenskar är delade i fråga om framtiden, konstaterar Jan-Erik Andelin i ledaren (5.9.) i Östra-Nyland och Borgåbladet som på nätet heter www.ostnyland.fi.
"Den nya kommunministern Henna Virkkunen (Saml) drar upp överraskande svarta rubrikmoln på himlen. Staten ska styra kommunkartan med hård hand, säger den 39-åriga politikern i sitt ambitiösa utspel. Små och unika förvaltningslösningar mellan kommuner ska bort. De må vara praktiska, men de är icke-standard och passar inte i paraden.
Är det en högerminister, ideologiskt förankrad i liberala idéer om människors fria val i vardagen som talar? Det verkar inte så. Det hela påminner närmast om det där med att vända floders lopp, skapa snörräta system och ta fram en helt ny karta. Det låter mera som den sorts planesamhälle som det blåa partiet alltid har talat emot i sin retorik.
Det sägs att målet är att garantera service överallt i Finland. Fast egentligen vill man väl ha en kommunstruktur som går att banta med minsta politiska motstånd – för att minska Finlands skulder, för att en tunn offentlig sektor är Samlingspartiets ideologi.
Den kommunreform som Centern – nu i opposition – satte i gång i den förra regeringen åker nu ut på en hylla i lagret. Den misslyckades med en del, men lyckades med annat, som att fusionera ihop dagens Lovisa.
Den fusionen blir nu bara en del i någonting som ska upp på en helt ny nivå, där vi får kommuner som täcker stora delar av södra Finland. Blir det så väljs det sista Lovisafullmäktige i kommunalvalet 2013. Fyra år senare är det igen en förstorad kommun med nytt namn.
Ur svensk synvinkel är det bra att Henna Virkkunen är boss på bygget. Som undervisningsminister var hon välvilligt inställd till skolsvenskan. Efter "kriget om Karleby" finns det också tunga principbeslut om att inte stycka svenska bygder. Så ett enhetligt Östnyland kommer sannolikt att bevaras.
Tankesmedjan Magma säger i en ny rapport att en minoritet i en offentlig organisation behöver minst en tredjedels styrka för att påverka helheten. Om staden Östnyland bildas – av Lovisa, Borgå, Lappträsk, Mörskom, Askola och Sibbo – bor där 92 000 invånare av vilka 32 procent är svenskspråkiga
Vi finlandssvenskar är delade i fråga om framtiden. Någon vill ha kulturautonomi med tydliga svenskbygder. En annan vill ha ett blandsamhälle med tvåspråkighet där det där med finskan inte är så farligt.
Om Virkkunens storkommuner kommer med fräna pennstreck över kartan, kunde ett antal svenska "super-samkommuner" parallellt med dem få sköta det som är det allra viktigaste för svensk identitet – skola, vård och kultur. Kalla dem Södra Svenskfinland, Norra Svenskfinland och Åland.
Jobba på att göra Folktinget till ett viktigt och riktigt demokratiskt organ med budget- och beslutandemakt. Vi behöver modiga lösningar för att hitta vägen för det svenska i framtiden. Ett småkonservativt "rör inte vår kyrkby" får inte vara vårt enda slagord.
Kommentarer
Den nya kommunministern Henna Virkkunen (Saml) drar upp överraskande svarta rubrikmoln på himlen. Staten ska styra kommunkartan med hård hand, säger den 39-åriga politikern i sitt ambitiösa utspel. Små och unika förvaltningslösningar mellan kommuner ska bort. De må vara praktiska, men de är icke-standard och passar inte i paraden.
Är det en högerminister, ideologiskt förankrad i liberala idéer om människors fria val i vardagen som talar? Det verkar inte så. Det hela påminner närmast om det där med att vända floders lopp, skapa snörräta system och ta fram en helt ny karta. Det låter mera som den sorts planesamhälle som det blåa partiet alltid har talat emot i sin retorik.
Det sägs att målet är att garantera service överallt i Finland. Fast egentligen vill man väl ha en kommunstruktur som går att banta med minsta politiska motstånd - för att minska Finlands skulder, för att en tunn offentlig sektor är Samlingspartiets ideologi.
Den kommunreform som Centern - nu i opposition - satte i gång i den förra regeringen åker nu ut på en hylla i lagret. Den misslyckades med en del, men lyckades med annat, som att fusionera ihop dagens Lovisa.
Den fusionen blir nu bara en del i någonting som ska upp på en helt ny nivå, där vi får kommuner som täcker stora delar av södra Finland. Blir det så väljs det sista Lovisafullmäktige i kommunalvalet 2013. Fyra år senare är det igen en förstorad kommun med nytt namn.
Ur svensk synvinkel är det bra att Henna Virkkunen är boss på bygget. Som undervisningsminister var hon välvilligt inställd till skolsvenskan. Efter "kriget om Karleby" finns det också tunga principbeslut om att inte stycka svenska bygder. Så ett enhetligt Östnyland kommer sannolikt att bevaras.
Tankesmedjan Magma säger i en ny rapport att en minoritet i en offentlig organisation behöver minst en tredjedels styrka för att påverka helheten. Om staden Östnyland bildas - av Lovisa, Borgå, Lappträsk, Mörskom, Askola och Sibbo - bor där 92 000 invånare av vilka 32 procent är svenskspråkiga
Vi finlandssvenskar är delade i fråga om framtiden. Någon vill ha kulturautonomi med tydliga svenskbygder. En annan vill ha ett blandsamhälle med tvåspråkighet där det där med finskan inte är så farligt.
Om Virkkunens storkommuner kommer med fräna pennstreck över kartan, kunde ett antal svenska "super-samkommuner" parallellt med dem få sköta det som är det allra viktigaste för svensk identitet - skola, vård och kultur. Kalla dem Södra Svenskfinland, Norra Svenskfinland och Åland.
Jobba på att göra Folktinget till ett viktigt och riktigt demokratiskt organ med budget- och beslutandemakt. Vi behöver modiga lösningar för att hitta vägen för det svenska i framtiden. Ett småkonservativt "rör inte vår kyrkby" får inte vara vårt enda slagord."
