Frivillig svenska ger färre svenskkunniga poliser och vårdare

Ifall den obligatoriska svenskan avskaffas i finska skolor får det konsekvenser för rekryteringspolitiken i Finland, språkkraven inom den offentliga sektorn och tillgången på kompetent personal inom bland annat sjukvården och polisväsendet, skriver tidningen Läraren (4.5.)

"Det här framkommer i en undersökning som tankesmedjan Magma låtit göra. Om svenskan blir frivillig är flickor och elever som siktar på teoretiska och högre utbildningar mer positivt inställda till att fortsätta läsa svenska än elever som söker sig till yrkesinstitut.

- Det här innebär en risk för att personer som söker sig till yrkesutbildningar såsom närvårdare kan absolut noll svenska. Och hur ska vi hantera att det kan komma sökande till polisskolan som inte kan någon svenska alls, säger Åsa Palviainen, docent vid Jyväskylä Universitet, som gjort utredningen.

Ett frivilliggörande av svenskan i grundskolan skulle påverka undervisningen i svenska på senare utbildningsstadier.

- Frivillighet i grundskolan leder till frivillighet i yrkesskolorna och gymnasiet och senare vid universiteten. De som inte har läst svenska i grundskolan kan inte på universitetsnivå komma i kapp dem som läst svenska sedan grundskolan, säger Palviainen.

Om behörighetsvillkoren vid statlig anställning fortsättningsvis kräver kunskaper i svenska trots att den obligatoriska svenskan slopas, kan det leda till diskriminering av dem som valt bort språket i grundskolan eftersom de inte har tillräckliga kunskaper.

- Det är svårt att förutspå hur många som ändå skulle läsa svenska, men det är klart färre än i dag, säger Palviainen.

 

Språkintresset i botten

 

Var femte pojke och var tionde flicka i finska skolor har i dag inte ens mätbara kunskaper i svenska. Men det är inte bara det dalande intresset för svenskan som är ett problem, utan elevernas språkintresse överlag.

- Får man möjlighet att välja bort ett språk så gör man ofta det. Och vad säger att de unga pojkarna med svaga kunskaper i svenska hellre läser ryska, säger Palviainen, och får stort medhåll bland åhörarna.

Enligt henne är det fel att utgå från att alla vid östra gränsen vill läsa ryska i stället för svenska bara för att de bor där de bor.

- Då utgår man från att människorna bor kvar på den orten, men faktum är att många flyttar bort.

Magmas Björn Sundell anser att konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande av den obligatoriska svenskan inte utretts tillräckligt grundligt bland de som förespråkar saken.

- Vad skulle det betyda på kommunal nivå? Skulle undervisning i svenska erbjudas även i framtiden eller skulle man av sparsamhetsskäl sluta med svenskan?

Vad innebär det för den obligatoriska svenskan om SFP lämnas utanför den nya regeringen?

- Det kan hända att Sannfinländarna känner att de nu måste visa att de står bakom sin sak. Vi vill genom den här undersökningen om konsekvenserna kasta bollen vidare och hoppas att den fångas upp av majoriteten. (FNB-SPT/Heidi Hakala)

 

FAKTA:
När använder finlandssvensken finska?

I samband med undersökningen Frivillig svenska? Utbildningsrelaterade konsekvenser lät Magma även utföra en opinionsmätning bland 1000 svenskspråkiga finländare i Helsingfors, Nyland, Egentliga Finland och Vasa gällande deras språkanvändning. Resultatet är följande:
74 procent uppger att de ofta eller så gott som alltid försöker få service på sitt modersmål när det gäller hälso- och sjukvård, medan 26 procent svarade att de sällan eller aldrig gör det
55 procent uppger att de försöker få svensk service när de handlar i butiken, medan 45 procent sällan eller aldrig gör det
Om finlandssvensken väljer att tala finska i någon situation så är de största orsakerna att man vill vara säker på att bli förstådd (38 procent), att språket inte spelar någon roll (23 procent) eller att man utgår från att den man vänder sig till inte kan svenska (22 procent)
De flesta (60 procent) uppgav att de undviker att tala svenska av praktiska skäl, medan 25 procent är likgiltiga inför vilket av språken de använder
Finlandssvenskarna använder svenska mest då behovet är som störst, exempelvis vid sjukdom, och då man vet att man enligt lagen har rätt att kräva svensk service."