Egentligen är det sorgligt att det behövs en utredning för att en gång för alla fastslå att grundlagens stadgande om två nationalspråk måste följas, skriver Kennth Myntti i Vasabladet ledare 3.5.
"En ny studie säger inte bara hur det är, den blottar också att en del påverkare agerat i strid med finlandssvenska intressen.
Antagandena om skolsvenskans viktiga roll i Finlands officiella tvåspråkighet har bekräftats. Utredaren och docenten Åsa Palviainen fastslår en i färsk Magmastudie att en systemförändring kunde få allvarliga konsekvenser.
Görs svenskan frivillig i de finska skolorna försämras kunskaperna så kraftigt att staten inte längre kan tillgodose de svenskspråkigas grundlagsenliga rättigheter på lika grunder.
Palviainen beskriver ett dominospel med fallande brickor. Frivillighet leder till att färre läser svenska i grundskolan och till att frivillighet införs också på senare utbildningsstadier, inklusive högskolor och universitet.
Rekryteringen till statliga tjänster försvåras och systemet med språkexamen för statsförvaltningen äventyras. Medan dagens utbildningssystem bygger på att alla elever får likartad grundutbildning är högre poster i nordiska sammanhang framöver endast tillgängliga för den samhällselit som behärskar både svenska och finska.
En övergång till frivillig svenska gynnar flickor och högskoleutbildade i högre grad än pojkar och elever som siktar på yrkesstudier. I och med att kommunerna får större makt än tidigare över språkval finns också risk för en regional snedvridning.
Den självklara frågan lyder: är det ett sådant samhälle vi vill ha? Ett samhälle där östfinländska pojkar och yrkesstuderande inte får samma chans som andra att skaffa sig en yrkeskarriär?
Ett samhälle som i oförstånd har gjort sig av med de verktyg med vars hjälp dess grundlagsstadgade system med två parallella nationalspråk kan upprätthållas?
Svaret borde vara givet. Egentligen är det sorgligt att det behövs en utredning för att en gång för alla fastslå dessa självklarheter. Att utredningen görs och presenteras som en nyhet i massmedia berättar något om den tid vi lever i.
Vem hade till exempel för tio år sedan kunnat ana att företrädare för både en finlandssvensk tankesmedja och SFP:s presidium åren 2010-11 skulle tala sig varma för ett avskaffande av den obligatoriska skolsvenskan? Åsa Palviainen visar nu svart på vitt att en sådan reform undergräver svenskan som institution i Finland. Genom att propagera för frivillighet har alltså Nils Torvalds och Olav S Melin indirekt agerat i strid med finlandssvenska intressen.
Notera dessutom att ifrågavarande studie endast beaktar de utbildningsrelaterade konsekvenserna av en övergång till frivillig skolsvenska, inte på långt när fenomenet i hela dess vidd. Den dag svenskan avskaffas som officiellt nationalspråk i Finland skulle landet sannolikt förlora såväl Åland som en stor del av sin finlandssvenska befolkning.
Vi talar då om en kapital- och hjärnflykt av aldrig tidigare skådat slag. I samma veva skulle Finland klippa bandet till Norden och göra våld mot sin egen historia.
I nationens intresse ligger att svenskan i de finska skolorna får en pedagogisk reform som inbegriper en tidigareläggning av studierna. Oddsen för en sådan klok regeringspolitik ökade i går då det antisvenska politiska partiet Sannfinländarna sa nej till det så kallade Portugalstödet."
