Det är språkfrågan och de finlandssvenska väljarna som bär SFP, och det är inte lönt att fiska i andra vatten. Det är Kimmo Grönlunds konklusion av den nyutgivna boken Språk och mobilisering, om finlandssvenskars beteende i valet 2007. Hbl:s Sylvia Bjon rapporterar 1.4.
"Finlandssvenskarna röstar till 74 procent på SFP, och finlandssvenskarnas valdeltagande är i snitt högre än inom hela befolkningen. Det framgår av intervjuer och enkäter som gjorts i samband med riksdagsvalet 2007.
Störst är både stödet för SFP och valdeltagandet bland medelålders finlandssvenskar. Sett enligt valkrets är stödet störst i Vasa och Nyland, medan SFP tappar en aning till Samlingspartiet och De gröna i Helsingfors och till SDP i Egentliga Finland (2007).
- Politisk mobilisering är inget statiskt tillstånd, säger Kimmo Grönlund, forskningschef vid Åbo Akademi och redaktör för boken Språk och mobilisering.
Han gissar att den känsla av hot som uppkommit efter bland annat debatten om kommunsammanslagningar kan spela SFP i händerna.
- Ett hot är också förslaget till vallag med en röstspärr på 3 procent, säger Grönlund som i stället anser att man borde förkasta reformen, slå samman de minsta valkretsarna och eventuellt gå in för en finlandssvensk valkrets för att trygga representationen.
- Det vore en räddning, säger han.
Grönlund bedömer att SFP kan öka antalet röster i kommande val genom att mobilisera de finlandssvenska soffliggarna och genom att samla den dryga fjärdedel som är rörliga väljarna utan klar partifavorit.
Bland finskspråkiga väljare röstade 0,5 procent på SFP 2007, så där ser han inte någon nämnvärd potential.
I boken medverkar också forskaren Åsa Bengtsson från Åbo Akademi.
Bengtsson har studerat finlandssvenskarnas syn på demokrati och kommit fram till att finlandssvenska väljare är mer benägna att gilla experters inflytande på beslutsfattandet framom exempelvis folkomröstningar. De finlandssvenskar som förespråkar folkomröstningar är sådana som är missnöjda med politiken, men också sådana som har en svagare finlandssvensk identitet.
- Att folkets åsikter skulle få starkare inflytande kunde försätta minoriteter i en otrygg situation. Det skulle sätta den klassiska utgångspunkten: Har majoriteten alltid rätt? säger Bengtsson.
- Men det är svårt att säga om försiktigheten gentemot folkomröstningar beror på en medvetenhet om denna otrygghet.
Ett tiotal forskare har sammanställt en bild av finländarnas, finlandssvenskarnas och ålänningarnas politiska beteende med språket som mobiliseringsgrund. Redaktör för boken, utgiven av Svenska litteratursällskapet, är Kimmo Grönlund"
