Ryskans ställning borde prioriteras i skolorna i östra Finland på bekostnad av svenskan.
Det var kontentan av den vädjan som direktören för Norra Karelens landskapsförbund, Pentti Hynninen, och kommundirektören i Tohmajärvi, Olli Riikonen, riktade till Kommunförbundets svenska direktör Kristina Wikberg när hon besökte Ilomantsi i förra veckan. Deras vädjan innehöll samtidigt en kritik mot svenskan som skolspråk i en region där språket inte har någon plats i vardagen. Däremot behövs ryskan i vardagsumgänget, inte minst inom servicebranschen.
Norra Karelens landskapsförbund stöder Tohmajärvi kommuns försök att införa ryska som B-språk i skolundervisningen i stället för den obligatoriska svenskan. Försöket har omintetgjorts av Undervisningsministeriet, något som Pentti Hynninen kritiserar i skarpa ordalag. Han anser att ett försvar av svenskan som skolspråk inte hör hemma i dagens värld. Ryssland med 140 miljoner människor är en unik utmaning inom handel och kultur för hela östra Finland, motiverar Riikonen.
Den här nyheten som förmedlats av lokalradio Rex i östra Karelen bekräftar det som kunde utläsas ur Taloustutkimus undersökning om svenskans ställning. Svenska som obligatoriskt skolspråk är svårt försvara i östra Finland. Och därmed en källa till aversionen mot allt tal om tvångssvenskan.
På Magmas seminarium om sagda undersökning kom minister Pär Stenbäck med ett - till synes - något kontroversiellt förslag: "Vi finlandssvenskar borde alliera oss med den ryskspråkiga minoriteten och driva deras sak."
Initiativet kan synas vara populistiskt, men kan vid en närmare analys också ha en uppriktig avsikt. Det är minoritetens sak att driva andra minoriteters intressen, oavsett om detta i slutändan gagnar ett eget intresse.
Stenbäck är djärv nog att trotsa fördomar. Det har han förvisso också råd med som grå eminens. Och ”till syvende och sist” är det väl just i hans position som en ex-politiker har råd att komma med goda råd.
När det gäller den växande ryska minoritetens språkliga intressen riktas blickarna på republikens president, Tarja Halonen. I dag är mer än 50 000 ryssar bosatta i Finland. Hennes utspel i veckan om behovet av en minister med ansvar för de inhemska språken i sin portfölj har inte fått något gensvar av större tyngd i mediernas kommentarer. Hon framförde idén i sambans med att Folktinget uppvaktade henne.
En språkminister skulle självfallet följa tillämpningen av språklagen och därmed bevaka de svenskspråkigas intressen. Utöver detta framkommer nya utmaningar, inte minst när det gäller invandringen. En språkminister behövs också för nya språk i vår omgivning.
Ett befängt inlägg har president Halonens utspel i all fall renderat. I Centerns webbtidning, Verkko Apila, tar partiets kandidat till Europaparlamentet, Helena Tonberg, avstånd från allt vad en språkminister anbelangar. Svenskan behöver inget stöd. Det räcker gott och väl med tvåspråkigheten i dagens konkurrenssamhälle, menar hon.
I sitt försvar för status quo blottar hon en naiv inställning till sakernas tillstånd.
