”Vi har fått sänka nivån för godkänt. Många har inte mer kunskaper än turistnivån. Då blir det svårt att klara högskolestudier där man behöver svenskan.”
Det här oroväckande beskedet gav Kerstin Salminen, lektor vid Svenska handelshögskolan och ordförande för Studentexamensnämnden i svenska, nyligen i en intervju i Dagens Nyheter.
Samma iakttagelse kunde också utläsas ur Taloustutkimus undersökning om inställningen till svenskan som Magma presenterade i januari. Attityden till svenskan har försämrats, språket är helt enkelt inte ”inne” bland finskspråkiga unga. Närmare 30 procent väljer bort svenskan i studentskrivningarna som en följd av att det blivit ett frivilligt att skriva ämnet. Det i sin tur har lett till att studentexamensnämnden i svenska fått sänka nivån för godkänt.
Likartade tongångar har de senaste dagarna kommit också från annat håll. Både från högskole- och yrkeshögskolehåll. Antti Hildén vid Tammerfors universitet säger för Hbl (17.2) att antingen ska det andra inhemska göras obligatoriskt igen, eller också måste kravet på betyg i svenska för examen från yrkeshögskola och universitet slopas, Högskolorna har inte resurser att utföra gymnasiets och grundskolans jobb.
Generalsekreteraren för yrkeshögskolornas rektorsråd, Timo Luopajärvi, är inne på samma linje. Han stöder sig på en undersökning som gjorts bland 116 svensklärare och 1811 studerande vid 22 olika yrkeshögskolor. Den visar att det stora flertalet av finskspråkiga studerande vid yrkeshögskolor inte har de färdigheter i svenska som egentligen krävs. Något som lett till att yrkeshögskolorna blivit tvungna att satsa på extra undervisning i svenska.
Om svenskan ska vara obligatorisk i yrkeshögskoleundervisningen måste kunskapskraven justeras så att de svarar mot studerandenas faktiska kunskaper, säger Luopajärvi i ett utlåtande. En ofrånkomlig konsekvens av detta är att allt fler utexaminerade kan allt sämre svenska.
Anmärkningsvärt är att detta inte rimmar överens med att en överväldigande majoritet, enligt Taloustutkimus undersökning, (85 procent) anser att landets ledande politiker bör kunna svenska, att tjänstemän bör avlägga språkprov i svenska (67 procent).
En tröst i sammanhanget är att man både inom högskola och yrkeshögskola föreslår resursförstärkningar eller motivationsfrämjande åtgärder i stället för att kräva att svenskan skall slopas.
