En majoritet av medborgarorganisationerna som deltagit som utställande arrangörer vid de olika sommararenorna vid Almedalen, Arendal, Björneborg och Bornholm ställer sig positiva till att medverka till initiativ för att skapa förbättrade förutsättningar för en nordisk gränsöverskridande offentlighet med de olika sommararenorna som gemensam bas. Exempelvis bildningsförbund, tankesmedjor samt organisationer verksamma inom försvarspolitik, och hållbar utveckling hittas bland de som anser att en utökad nordisk offentlighet är intressant för deras verksamhetsfält. Detta framgår av en mejlenkät som tankesmedjan Yggdrasil gjort i samarbete med Magma. 109 av 379 tillfrågade medborgarorganisationer svarade på enkäten.
Rapporten En utökad nordisk offentlighet och virtuell ”debatthögsäsong” som komplement till de nationella sommararenorna lyfter även fram konkreta förslag på hur kommersiell media, nordisk public service och huvudarrangörerna bakom de olika nordiska sommararenorna tillsammans kunde skapa bättre förutsättningar för en utökad nordisk offentlighet och bredare samnordisk debatt med de olika sommararenorna som gemensam bas.
Publiceringen av rapporten sker inför Nordiska rådets 66:e session i Stockholm den 28–30.10. Förutom diskussioner i Nordiska rådet kommer även de nordiska regeringscheferna att hålla ett toppmöte där en av punkterna på agendan är ”visioner för framtidens Norden” Inför sessionen i Stockholm har historikern och samhällsdebattören Gunnar Wetterberg lanserat idén ”nordisk arbetsmarknad 2.0”, en fullständigt integrerad nordisk arbetsmarknad. En grupp rådsmedlemmar i Nordiska rådet har dessutom uppmärksammat den nordiska förbundsstatsfrågan genom att lämna in ett ”Medlemsförslag om initiativ till att gå vidare med tanken på en Nordisk Förbundsstat”
Det är sannolikt att den nordiska integrationens omfattning och betydelse kommer att växa inom en nära framtid. Om kunskaperna i svenska försvagas i Finland, exempelvis genom att man avskaffar den obligatoriska skolsvenskan, kan detta innebära att det blir svårare för finländska medborgare att effektivt delta i en framtida samnordisk offentlighet där för Finland angelägna frågor om säkerhetspolitik och arbetsmarknadspolitiken behandlas.
Överlag kommer språkkunskapernas betydelse att öka när lönsamhetspressade kommersiella medier söker nya samarbetsformer, t.ex. likt de som föreslås i rapporten, som beaktar nordiska och europeiska kontexter. I takt med att ett växande antal människor rör sig inom Norden och Europa ökar efterfrågan på gränsöverskridande offentligheter och arenor för debatt. Allt flera människor vill på ett enkelt och övergripbart sätt veta mer om jobb, kultur och politik i de olika länder och regioner de arbetar och lever i.
