Flygplatsen Tegel i Berlin. Jag har alltid gillat att landa där, att snabbt få mitt bagage, att snabbt kunna ta mig därifrån. Tegel byggdes för snabbhet och effektivitet, i en cirkelform. Den invigdes 1974. Då hade Berlin också två andra flygplatser, Schönefeld och Tempelhof. De var alla ett arv efter en delad stad. Tempelhof finns inte längre, och snart finns inte heller Tegel.
Frågan är bara vad det lilla ordet "snart" egentligen betyder i Berlin. Den nybyggda storflygplatsen med lätt komplicerade namnet Berlin Brandenburg International Willy Brandt skulle invigas den 3 juni. Samtidigt skulle Tegel stängas ner för evig framtid. Så var det tänkt. Sedan blev det problem. Det talades om otillräckligt brandskydd. Och nu kommer den nya storflygplatsen BER inte att öppna före hösten, kanske inte ens före början av nästa år. Allt tyder på att BER bara är halvfärdig, åtminstone ofärdig, och att det kanske också pågår någon form av maktkamp i kulisserna.
Flygplatsbygget har redan i flera år omgärdats av kritik och diskussioner. Folk som bor i närheten av Schönefeld har klagat på den planerade nattflygstrafiken. Taxichaufförerna i Berlin har i flera månader protesterat mot olika påslag som tillkommer därför att Schönefeld egentligen inte ligger i Berlin. Samtidigt ökar antalet turister i Berlin explosionsartat. Hotellen är billiga, men välbelagda. Men vem är det då som flyger till Berlin? Jo, arbetslösa spanjorer, hemlöst utflyttade schwaber och, fortfarande, storögt flanerande och ganska högljudda skandinaver. Staden är billig, sägs det, men hyrorna stiger rätt dramatiskt och priserna på lägenheter stiger väldigt mycket och vanliga berlinare får allt enklare att hålla sig för skratt.
Vid flygplatsen BER kommer de stora flygbolagen Lufthansa och Air France och British Airways att belägga den finaste så kallade huvudhallen ("Hauptpier"), medan billigflygarna Easyjet och Ryanair får nöja sig med nordhallen ("Nordpier") som är enklare och mindre och som saknar bryggor in i planen och där passagerarna måste promenera en god bit innan de kan stiga ombord på planen. Allt är nytt, men mycket förblir sig likt. Den nya flygplatsen i Berlin är dimensionerad för 4500 passagerare per timme i rusningstid. Den har 20 000 kvadratmeter försäljningsyta. Detta skall jämföras med Tegel som hade 2000 kvadratmeter försäljningsyta.
Storleken på BER gör att man genast kan glömma allt tal om snabba ankomster och snabba avfärder. Passagerarna vid BER skall slussas genom otaliga köpcentra och förbi otaliga boutiquer innan de når sina gater. Tåget framstår därför som ett attraktivt alternativ, i all synnerhet för inrikesresor. Tiden på nya BER blir nämligen bara ett annat ord för shopping medan rationell nostalgi är ett annat ord för flygplatsen Tegel.
