I Ålandstidningen (23.7.) skriver Benita Mattsson-Eklund om betydelsen av kvalitetsmedier i lokalsamhället och hänvisar till Magma-rapporten Det sammanhållande kittet.
"HUR KAN DET komma sig att Åland, som är så litet, är så mediatätt? Den frågan får man som journalist försöka svara på ett antal gånger i året.
Den mest heltäckande förklaringen är att ålänningarna vill ha det så, annars skulle det inte bära sig med två lokaltidningar och två radiostationer.
Att innehållet vissa dagar är rätt likadant är klart, vi bevakar ju samma områden. Ändå lyckas medierna oftast hitta egna nyhetsvinklar på materialet och det gör att konsumenterna får ett varierat utbud.
Viktigast är ändå att medierna har sin stampublik i trogna läsare och lyssnare, utan dem överlever man inte.
EN HÖRNPELARE ÄR att lokala medier ska vara just lokala. Vi ska berätta om det som händer nära inpå dem som bor på Åland. Allt från bankrån och Skarven-skandaler till stulna cyklar och auktionsreportage.
Och det är inte bara på Åland det gäller. I en färsk rapport från tankesmedjan Magma, "Det sammanhållande kittet", konstateras att man är trogen mediet bara om utbudet är bra i fråga om kvalitet och bredd.
Läsaren av tidningen vill känna igen sig. Visst småmuttrar man över polisnotiser och mess ibland. Men om de skulle städas bort ur tidningen blev det garanterat en opinionsstorm.
Här kan man också säga att Ålandstidningen förvaltar ett arv. Runt år 1900 hamnade polisnotiser - och dödsannonser - på första sidan. Och polisnotiserna var inte nådiga mot dem som begått brott. Man fick läsa att drängen X eller bodbiträdet Y stulit en velociped eller avvikit med kassan. Så sett har tidningen både utvecklats och hållit stilen. Vi skriver om cykelstölder men utan att nämna vem som tog den.
I RAPPORTEN FRÅN Magma konstateras att teve är en stark påverkare när det gäller att bevara minoritetsspråk.
Rapporten har studerat fyra minoriteter i Europa. Teve är stark som språkbärare och språkförnyare och i de områden som hade dålig tevebevakning på minoritetsspråket så svek man den svaga kanalen till förmån för starkare kanaler på majoritetsspråket.
Därför är det viktigt med bra teve på modersmålet.
En tes som bevisades tidigt på Åland när piratåterutsändning av svensk teve kom igång på 60-talet. Numer behövs inte piratutrustning, vår rätt till svenskspråkig teve är reglerad i avtal med Sverige.
Men för den finlandsvenska språkminoriteten är frågan om teve på det egna språket inte löst än, och det är dåligt. Varför ska det vara så svårt med sändningar över nationsgränser när hela idén med EU är fri rörlighet över gränserna?
I DAGENS STORA utbud är det viktigt att medierna har en klar profil och en tydlig målgrupp. Visst vill alla göra om sig med jämna mellanrum, det är ganska naturligt. Men man ska nöja sig med ytliga förändringar och inte krafsa runt i det som ibland högtidligt kallas "tidningens själ".
Så länge vi vet för vem vi gör tidning så kan vi fortsätta med vårt lokala mångfald. En verksamhet som har vissa likheter med den där humlan som flyger bara för att den inte vet om att den inte borde kunna göra det."
http://www.tidningen.aland.net/article.con?id=23174&iPage=2
