Historisk och spännande är det webbsamarbete som de forna konkurrenterna Borgåbladet och Östra Nyland nu har startat.Den gemensamma nättidningen heter östsajten och den som loggar in via antagligen on.fi, bbl.fi eller ostnyland.fi. kommer in på sajten.
I ledaren 24.6. skriver Stefan Holmström:
"Tankesmedjan Magma serverade häromdagen en studie av minoritetsmedier i Europa (se länkad fil). Målet med forskningen var för Finlands del att hitta ny information som kunde bidra till att stärka det finlandssvenska medieutbudet och dess ställning: "Skolan och hemmet utgör grunden till språket men för att upprätthålla ett fortsatt intresse för svenskan är medierna viktiga", säger Björn Sundell, utredningsansvarig.
En av forskarnas slutsatser är att Svenskfinland behöver en storsatsning på kvaliteten i det egna televisionsutbudet. Det är ingen överraskande tes, eftersom vi efter några år knappast lever i en värld med nuvarande FST5 och fondfinansierade Min morgon. Vad händer med morgonteve efter de fem år som de nuvarande pengarna projekterats för? Kan eller får Yle vara med - och vad vill Svenska folkskolans vänner, Svenska kulturfonden och Sparbanksstiftelsen? Existerar FST5 år 2015 eller har den blivit en del av exempelvis Teema? Eller har SVT World körts in i FST5-helheten?
En av undersökningens mest intressanta slutsatser dras om unga och internet. I undersökningen sägs det att tvåspråkiga i södra Finland drar sig för att använda internettjänster på svenska. Som åtgärd erbjuds följande: "Därför måste gränserna mot Sverige öppnas så att hela TV-utbudet från Sverige görs tillgängligt." Vari ligger logiken i att FST5 med mer program på svenska kan påverka surfande ungdomars beteende? Forskarnas slutsats är ändå entydig: "TV-språket smittar av sig på Internet-användningen."
Vi står redan på tröskeln till den värld där hela begreppet "kanal" upphör att existera: folk tittar på utvalda program när de vill och var de vill. Det är inte bara tekniskt möjligt nu, utan redan verklighet; det är lika lätt som att välja godis i kiosken: "Jag tror jag tar en naturdokumentär, en triller och sedan en snyftis för senkvällen. Och något åt barnen för morgonen, när de ändå vaknar så tidigt." Och vips har du paketet på din hårdskiva, kanske med något extra bonusprogram som du fått som stamkund. Tevetablåerna hittas då endast i tekniska museet.
Oberoende av vilka lösningar som väljs för televisionen, och vilka av dem som överlever, är frågan den samma: varifrån ska pengarna tas för det svenskspråkiga teveutbudet? Kvalitet kostar, sägs det, jo, men det betyder inte att ens mycket pengar ger en automatisk nytta i form av en språkstarkare minoritet. Dessutom kan man fråga sig om det ens är ändamålsenligt att publicera slutsatser som inte känns realistiska. Magma pekar på Wales, där "investeringarna i TV-sändningar på kymriska har varit massiva, flera gånger större än satsningarna på FST inom YLE." Inte tror väl någon att det ska gå att trolla fram dylika pengar här?
Magma vill utnyttja det gränsöverskridande medieutbudet, framförallt inom televisionen. Det önskemålet skriver de flesta under. Likaså det följande: "De svenska mediernas kvalitet är en avgörande fråga med tanke på möjligheten att försvara positionen i en tvåspråkig miljö." Här kom också ett avgörande ord: kvalitet. Vi ska akta oss för att tro att svenskan i Finland får nya krafter genom kvantitet, genom att "hela TV-utbudet från Sverige görs tillgängligt".
Vi kanske inte alls behöver så värst många tevetimmar till i dygnet, så länge vi får kvalitet.
När "vi" (ett kollektivt fiktivt Svenskfinland) räknar "våra" pengar, konfronteras vi av hela ekvationens knepigaste fråga: vad ska vi bevara av det vi producerar nu - och vad tvingas vi kanske slopa till förmån för att köpa in kvalitativt teveprogram från Sverige? Hur gränsöverskridande vår medievärld än blir, försvinner inte de ekonomiska gränserna"
http://www.ostnyland.fi/ledare/2010-06-23/i-vagskalarna-kvalitet-och-kvantitet
