Det finns ingen lagbundenhet i att församlingar måste slås samman bara för att kommuner gör det, skriver Henrik Stenbäck i Vasabladets ledare (13.4.), som kommenterar Bengt Klemets Magma utredning om kommunreformens konsekvenser för församlingarna:
"Egen särart kräver flexibilitet. Församlingarna och kommunerna ska kunna följa olika utvecklingslinjer.
Det finns ingen lagbundenhet i att församlingar måste slås samman bara för att kommuner gör det.
Detta är en av de väsentliga teser som docent Bengt Klemets lyfter fram i sin utredning om hur kommmunsammanslagningar påverkar församlingarna inom området. Klemets har gjort utredningen på uppdrag av tankesmedjan Magma.
Utredningsmannen ska ha en eloge för greppet och grundtonen i utredningen. I slutsatserna vill man slå vakt om den språkliga, kulturella och andliga identiteten. Man faller inte till föga för det koncerntänkande som behagar slå igenom också i de mest överraskande sammanhang.
I utredningen bortser man inte från att även de svenskspråkiga församlingarna i Borgå stift måste söka mera ändamålsenliga sätt att sköta sin administration, men man aktar sig för att halka in på lösningar som betyder att församlingsmedlemmarna blir allt mer främmande för sin organisation.
Också i ett bredare perspektiv vore det hälsosamt för församlingarna att gå mot strömmen. Förvaltningsreformer inom olika sektorer i samhället har ensidigt betonat de stora enheternas välsignelser, medan medborgarperspektivet som lyfter fram värden som delaktighet, närhet och språkliga särlösningar har kommit i andra hand.
På seminariet i Vasa i går där Magmautredningen presenterades var biskop Björn Vikström inte sen att backa upp Klemets grundtes. Han vill försöka åstadkomma en ändring i kyrkolagen som gör den kyrkliga förvaltningen mindre bunden av ändringar i kommunstrukturen. Också hans företrädare Gustav Björkstrand har velat bryta detta samband, men hittills har kyrkomötet inte insett behovet.
Klemets arbete är av särskilt intresse för församlingarna i Österbotten. Genom att pejla forskarna Anita Niemi-Iilahtis och Siv Sandbergs olika alternativ för kommunstrukturen i Vasaregionen 2025, målar Klemets upp olika framtidsmodeller för regionens församlingar.
Oberoende hur den framtida kommunstrukturen ser ut i Vasaregionen borde man inte skapa en enda stor församlingssamfällighet med Vasa finska och Vasa svenska som dominerande församlingar. Klemets varnar för att det skulle skapa ett hårt sammanslagningstryck av mindre församlingar i de mera perifera delarna av regionen.
I stället anser utredningsmannen att man kunde återgå till de gamla kyrkliga och kulturella centralorterna för Svenska Österbotten: Pedersöre, Korsholm och Närpes.
Kyrkohistorikern Klemets visionerar om tre nya kyrkliga samfälligheter som skulle omfatta de församlingar som nu ingår i de tre prosterierna Pedersöre, Korsholms och Närpes prosteri.
Styrkan med en sådan indelning är att nämnda samfälligheter skulle bli kvar inom de svenska stiftet, medan samfälligheten i Vasa med sin finska majoritet skulle fortgå av sortera under Lappo stift.
Det är att hoppas att den nya ärkebiskopen Kari Mäkinen förstår behovet av större administrativ flexibilitet inom kyrkan. Det är inte bara de språkliga särlösningar som kräver det.
Det kan även vara hög tid att luckra upp den så kallade parokialprincipen - att en människa bör tillhöra den församling på vars område hon bor. I dagens mobila samhälle ska en pendlare som flyttat ut till en kranskommun med goda motiveringar kunna undvika ett automatiskt församlingsbyte."
http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=109447
