Hur ser framtiden ut för det svenska språket i Finland? Vilka är möjligheterna och hotbilderna på vägen mot år 2030? Kommunförbundet och tankesmedjan Magma inleder ett scenarioprojekt i syfte att nå handlingssätt och strategier som säkerställer en svenskspråkig framtid i vårt land.
Föreställ dig Finland för 20 år sedan! Mobiltelefoner var en lyxvara för några utvalda, internet befann sig i sin linda. Finland stod på randen till den förra ekonomiska krisen som radikalt skulle förändra vårt näringsliv och tära på de offentliga resurserna. Järnridån som delade Europa fick sina första sprickor. Globaliseringen hade bara börjat. Finlandssvenskarna var fler och invandrarna färre. Vissa utvecklingstrender var förutsägbara då 1989, andra kunde skönjas bara genom svaga signaler.
Om vi försöker blicka 20 år framåt i dag är framtiden lika oviss, men än en gång ger svaga signaler en vink om vad som kan hända. Klimatförändringen kan påverka flyktingströmmarna. Nya nationer börjar kanske dominera världsekonomin efter finanskrisen. EU initierar lagstiftning som påverkar minoriteternas ställning. Genom sammanslagningar förändras kommunkartan i vårt land, vilket påverkar servicen på svenska. Och finlandssvenskarna blir färre, utlänningarna fler.
Ingen kan med säkerhet säga hur framtiden ser ut för det svenska språket i Finland, men alla kan vi försöka gestalta framtiden. För att ge en mångsidig bild av utvecklingen och peka på de mål vi vill nå genomför Finlands Kommunförbund och tankesmedjan Magma ett scenarioprojekt, Finlandssvensk vision 2030.
Scenarioprojektets mål är att samla intryck, förhoppningar och hotbilder av många finländare med ett engagemang för det svenska språket - oberoende av om man vill kalla sig finlandssvensk, tvåspråkig eller finne. Vi söker synpunkter från olika delar av landet, av unga och gamla, kända och mindre kända. Alla svar behandlas konfidentiellt - på det sättet vill vi uppmuntra till fördomsfria åsikter. Vi är inte ute efter en etablerad finlandssvensk sanning.
Scenariometoden består av en kombination av datainsamling, intervjuer, kreativ brainstorming och disciplinerat grupparbete. Metoden har använts i decennier på olika samhällsområden. Företag använder den för att utforska hotbilder och skapa visioner kring sin egen framtid. Försvaret använder den för att greppa konsekvenserna av olika konflikter. Metoden används inom samhällsplanering på lokal nivå när kommuner söker kritiska framgångsfaktorer.
Scenarioplanering har också tillämpats inom den internationella politiken, som klimatpolitiken. Med hjälp av scenarier har konsekvenserna av ett varmare klimat presenterats. Scenarierna ger en bas för de åtgärdsförslag som ska bromsa en negativ utveckling - och hjälper enskilda länder att anpassa sig till den utveckling som inte går att förhindra.
Scenarioplanering används när den egna verksamheten - företaget, kommunen, organisationen - är starkt beroende av faktorer man själv inte har kontroll över. Utvecklingen kan inte styras, men de olika framtidsbilderna gör det lättare att hantera osäkerheten. Scenarierna bildar underlag för utvecklingen av en strategi som kan fungera i olika situationer. Den strategin utgår från att det finns vissa gemensamma mål och värderingar.
Att tillämpa scenarioprocesser på en minoritet är säkert rätt ovanligt. Men faktum är att också en folkminoritet som finlandssvenskarna är beroende av yttre faktorer som inte alls eller bara delvis kan styras.
Kommunförbundet och Magma genomför projektet i samarbete med konsultföretaget Synocus som har erfarenhet av att arbeta med scenarier. Genom processen söker vi gemensamma värderingar som bildar grunden för en attraktiv finlandssvenskhet. Vi försöker spåra förändringar i omvärlden som kommer att påverka den finlandssvenska och tvåspråkiga verkligheten. Vi kartlägger hotbilder och möjligheter som tangerar utbildning, kultur, ekonomiska resurser, medier, miljö o.s.v. Vi söker likheter och skillnader i synsätt. Vi försöker spåra svaga signaler.
Ett plock bland frågeställningarna som var och en kan ta ställning till: Hur tror vi att det svenska inflytandet syns inom politiken om 20 år? Hur attraktivt är det i framtiden för tvåspråkiga familjer att sätta barnen i svenskspråkig skola? Vad innebär den mångfald av språk och kulturer som invandrarna för med sig? Är svenskan i framtiden ett levande språk i samhället eller ett privat språk som främst används i hemmen?
Det inledande arbetet genomförs under sommarmånaderna genom intervjuer och genom att den som är intresserad kan svara på frågeformulärets frågor via en länk här på Magmas hemsida, Vision 2030. Utgångspunkten är att det inte finns rätta eller felaktiga svar. Även om svaren ifylls anonymt förväntas var och en uppge ålder, kön och boningsort. Det ger möjligheter till intressanta jämförelser i synsätt mellan regioner och generationer.
Vid första påseendet kan frågeformuläret förefalla omfattande och krävande. Det är sant att det ger tuggmotstånd. Men vi lever i en tid av snuttifiering och allt ytligare informationsförmedling. Därför vill vi som tankesmedja bjuda på ett formulär som inte frågar efter kryss i rätt ruta. Vi erbjuder en chans till eftertanke.
Under hösten förädlas svarsmaterialet vidare så att alternativa framtidsbilder skisseras upp. Syftet är att nå handlingssätt och strategier som kan säkerställa en svenskspråkig framtid i Finland. I slutet av 2009 presenteras framtidsscenarierna, likaså en vision för finlandssvenskheten 2030.
En vision? Eller flera? Återstår att se om det går att utforma en finlandssvensk vision för år 2030.
