De finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga och de skulle vilja kunna svenska bättre, visar en undersökning av e2:s forskare Ville Pitkänen och Jussi Westinen, Talar du svenska?– en undersökning om finskspråkigas attityder till svenskan och de svenskspråkiga.

Tätare umgänge med svenskspråkiga önskas

En tydlig majoritet av de finskspråkiga (69 %) skulle vilja kunna svenska bättre än vad de gör, och hela 58 procent kunde tänka sig att sätta sina barn i en tvåspråkig skola. Omkring 40 procent av de finskspråkiga skulle vilja ha mera att göra med svenskspråkiga, endast 34 procent av de tillfrågade är av annan åsikt.

I nästan alla medborgargrupper i alla delar av landet finns det beredskap för en tätare växelverkan än vad man har idag.
– Det är intressant att se att det finns en vilja till tätare umgänge också i Norra och Östra Finland, där det är jämförelsevis sällsynt med kontakter till svenskspråkiga, sammanfattar Ville Pitkänen.

Svenskspråkiga bekantskaper skapar positiva attityder

En klar majoritet av de finskspråkiga förhåller sig på en allmän nivå positivt till det svenska språket. Två av tre tillfrågade anser att svenskan är en fast del av det finländska samhället och vår kultur, också sote-tjänster på svenska har på principiell nivå ett grundmurat stöd (69 %).

I konkreta frågor förekommer däremot en större tudelning. Många (48%) anser att det används för mycket offentliga medel för svenskspråkig service, och man tvivlar på behovet av service på modersmålet för dem som kunde uträtta sina ärenden också på finska. Också de obligatoriska studierna i svenska väcker motstånd. I dessa frågor kan de finskspråkiga grovt taget indelas i två läger.

Det intressanta är att god språkkunskap och umgänge med svenskspråkiga i vardagen ökar den positiva inställningen. Fördomarna mot svenskan och de svenskspråkiga förstärks däremot bland de tillfrågade som inte känner några svenskspråkiga, och som själva har dåliga språkkunskaper.
– Det enklaste sättet att påverka attityderna förefaller vara att kraftigt öka umgänget mellan språkgrupperna.

Attitydklimatet har inte hårdnat de senaste åren

I den offentliga debatten under de senaste åren har det förekommit skarpa åsikter mot det svenska språket. Det faktum att SFP blev utanför regeringen och sannfinländarna steg in i regeringen år 2015 väckte oro bland de svenskspråkiga.

Attityderna bland de finskspråkiga har ändå inte förändrats i någon betydande grad under de senaste åren. Det har däremot skett en gradvis förändring över tid under decenniet. Majoriteten anser fortfarande, att Finlands ledande politiker bör kunna svenska och att det ska ställas krav på tjänstemännens svenskkunskaper, men andelen tillfrågade som anser detta har minskat något.

Sannfinländarnas attityd till svenskan och de svenskspråkiga är enligt alla mätare mer negativ än attityderna hos de andra partiernas anhängare, inberäknat de blå som lösgjort sig från sannfinländarna. Synpunkterna hos centerns, samlingspartiernas och SDP:s anhängare liknar varandra i de flesta frågor, och är väl representativa för den genomsnittliga respondenten.

Undersökningsresultaten baserar sig på svar av 3 153 personer. Samplet är representativt för Finlands vuxna befolkning och resultaten har viktats enligt ålder, kön och bosättningsort. Enkäten gjordes av Taloustutkimus’ internetpanel 2–28.8.2017. För analyserna och forskningsrapporten svarade e2.

länk till undersökningen:

Talar_du_svenska.pdf (726.0kt)