Det finns många goda argument för att sänka mervärdesskatten på restaurangbesök och bara ett argument emot.
Diskussionens vågor har gått höga om nivån på restaurangmomsen. Borde den sänkas från nuvarande 22 procent samtidigt som mervärdesskatten på butiksmaten, matmomsen, sjunker från 17 till 12 procent? Beslutet om matmomsen är fattat av regeringen för länge sedan, däremot har restaurangtjänsterna varit en betydligt svårare fråga.
Ett argument för en sänkning av restaurangmomsen är själva rättviseaspekten. Om restaurangmaten blir dyrare i förhållande till butiksmaten går allt färre finländare ut på restaurang och det blir ännu förmånligare för butikerna att sälja halvfabrikat av olika slag. För att inte tala om färdigmat som varma broilers vid köttdisken i mataffären eller korvar på bensinmacken.
Att restaurangmaten på grund av mervärdesskatten blir 10 procentenheter dyrare är orättvist mot restaurangerna, gynnar spridningen av lågförädlad mat och hotar sysselsättningen. Nu, liksom under krisen i början av 1990-talet, faller krogar som käglor på en bowlingbana.
Det enda argumentet som talar mot en sänkning av restaurangmomsen är det allt större hål som håller på att uppstå i statskassan. Det är ett beaktansvärt argument, för staten kan inte i längden leva över tillgångarna, men den kan gott göra det när krisen är som djupast. Statskassan tål en omild behandling i ett par års tid - sedan, när tiderna blivit bättre är det skäl att höja vissa skatter igen.
En sänkning av restaurangmomsen skulle hjälpa upp sysselsättningen. Åtgärden skulle också påverka vår livsstil.
LÅT OSS FÖRST SE på den samhällsekonomiska aspekten och sysselsättningen. Då Finland tog sig upp ur depressionen i början av 1990-talet fokuserade den ekonomiska politiken uttryckligen på exporten. Utrikeshandeln lyfte Finland och samtidigt blev vårt land ytterst exportberoende. Utrikeshandelns andel av bruttonationalprodukten ökade från 25 % för tjugo år sedan till 45 % under 2000-talet. När nu nästan hela världen är i kris så är de exportberoende ländernas kris allra djupast. Det beror framför allt på skyddsåtgärder runt om i världen. Protektionismen har drabbat Finland.
I den situationen är det viktigt att stödja hemmakonsumtionen och sysselsättningen på olika sätt. Ett sätt skulle vara en sänkning av restaurangmomsen. Den finländska maten hör till de dyraste i Europa, de finländska restaurangbesöken likaså och vår momsnivå på mat och restaurangbesök hör till de högsta i euroområdet. I en tid då exporten viker måste det bli billigare och mer lönsamt att producera tjänster i Finland. I jämförelse med de andra euroländerna är vårt land i hög grad en industriell ekonomi medan tjänstesektorn trampar i barnskorna.
Exporten förblir viktig för landets välstånd, men vägen upp ur dagens ekonomiska kris måste bygga på en förstärkning av tjänstesektorn.
SÄNKNINGEN AV MATMOMSEN har också en kulturell dimension. I civiliserade europeiska länder hör det till saken att familjen intar söndagslunch på restaurang emellanåt. Likaså är det vanligt att vänner möts på krogen, inte bara för att inta en öl eller två, utan också en bit mat.
I Finland är det alldeles för dyrt att leva civiliserat.
Den höga prisnivån beror bara delvis på de höga skatterna. Så gott som hela den finländska marknaden präglas av bristande konkurrens. Koncentration och kedjebildning på snart sagt alla områden garanterar en hög prisnivå. Men också staten gör sitt till för att göra livet dyrt att leva, och därför skulle en sänkning av restaurangmomsen vara välkommen.
I kristider. Med tanke på den ekonomiska återhämtningen, sysselsättningen och en mångsidig matkultur.
