Jag träffade idag på seminariet Integraatiofoorumi en EU- kandidat som är invandrare. Hon berättade att hon hade blivit uppringd på morgonen av en person som förklarat att han är rasist och tillhör Halla-Ahos stödtrupper. De samtalade en god stund och kom underfund med att de egentligen var av samma åsikt om mycket gällande integration och invandring. Till slut bad hon honom att sluta kalla sig rasist eftersom vad de egentligen diskuterade var rädslor och olika scenarior om invandring. Egentligen hade han ingenting emot mörkhyade eller utlänningar utan var tydligen mera orolig för att det sociala välfärdssystemet skulle utnyttjas felaktigt.
Samma kandidat hade även träffat Pöntinen som hade den olyckliga valreklamen i HS som jag skrivit om tidigare i min blog. Pöntinen berättade att han är från Seinäjoki och att där åtnjuter Sannfinnarna ett starkt stöd. Med sin reklam ville han också få några av dessa röster.
Till följd av rasistiska utspel har kandidaten som jag träffade fått mycket mediasynlighet. Varje gång någon uttalar sig främlingsfientligt ringer medien upp henne och frågar hennes åsikt.
Så, kanske har denna nya debatt om invandring, som i mellanåt går för mycket åt det ena eller det andra hållet, önskad effekt. Farhågor, rädslor, avundsjuka, intolerans och fördomar ventileras och diskuteras. Kanske, ifall vi bygger upp ett diskussionsklimat där man får diskutera även det som inte anses acceptabelt, kan vi på riktigt få fram ett mera invandrarvänligt samhälle överlag.
För visst bor det en liten rasist i de flesta. Alla har vi förutfattade meningar om andra och bär på fördomar. Vissa vet vi inte ens om att vi har förrän vi plötsligt säger eller gör något tokigt. Genom att diskutera märker vi våra egna begränsningar och kan hoppeligen överkomma dem. Skönt är det om man inte döms för evigt för ett tokigt uttal. Givetvis mot att man inte fortsätter på samma linje…
Så jag hoppas vi går mot ett mera öppet och starkt samhälle på det här sättet och inte sluter oss in i ett nötskal!
