Integration

Ordet integration är en central term då det gäller invandring. Betydelsen av ordet syftar på att invandrarna blir en del av något. Med tiden har integration fått en mera allmän betydelse och används också i andra sammanhang än invandring.

I myndighetsvokabulär innebär integration att invandrare är en del av samhället samtidigt som de, om de så önskar, kan bevara sin kulturella och språkliga identitet som en del av sin finländska identitet, eller nyfinländska identitet. Integration innebär också att myndigheterna stöder denna process. I den lag som stiftats för ändamålet stipuleras mera ingående om "integration av invandrare och mottagning av asylsökande" (9.4.1999).

I allmänhet används ordet integration för att beskriva vad som fattas: invandrarna har inte arbete, inte den rätta utbildningen, svag språkkunskap, felaktiga sedvänjor mm. För att råda bot på situationen stöder myndigheterna olika projekt som syftar till att förbättra invandrarnas förutsättningar för ett drägligt liv i Finland. I denna utredning granskas vad som egentligen avses med integration och hur den förverkligas inom olika livsområden.

Olika delar av integration

Integrationen uppfattas allmän som dubbelriktad, vilket innebär att den berör både invandrare och det mottagande samhället. Integrationen betraktas som en fortgående process som fördelar sig på olika livsområden, såsom inlärning av språk, arbete och fritid. Merparten av arbetet med invandringen, t.ex. förvaltning och projekt har som mål att skapa förutsättningar för integration, som syftar till att lära sig landets språk och i sista hand få arbete.

Det samhälleliga värdet mäts i Finland genom arbete, därför är det naturligt att arbetet har en central betydelse för de åtgärder som vidtas i integrationen. Det är självklart att de flesta av dem som flytta till Finland saknar baskunskap om det finländska samhället och landets kultur. Eller så svara deras yrkeskunskap inte mot behoven på den inhemska arbetsmarknaden. Detta är också fallet för många finländare, om det vittnar det faktum att många fjärmats från samhället.

Integrationsprocessen är uppdelad på flera olika sätt, i fråga om invandrare är språkkunskapen, yrkesfärdigheten och sociala och kulturella situationer de viktigaste elementen. I mottagarlandet har generella samhällsstrukturer, politik och attityder av avgörande betydelse. De sociala nätverken är ur arbetssynpunkt centrala, eftersom en stor del av arbetsplatserna och arbetsrekryteringen förmedlas genom dem. Därtill kommer att familjens eller anhörigas betydelse är viktig för den allmänna välfärden.

Etniska nätverk har en mångskiftande roll i många invandrares liv. Å ena sidan erbjuder de arbetsmöjligheter och ger kunskap om det nya samhället. Å andra sidan kan dessa nätverk fördröja inlärningen av landets språk och därmed begränsa karriärmöjligheterna. Allmänt taget har nätverken en betydelse för självkänslan, etniska bostadsområden är i sig inte skadliga, förutsatt att de inte utgör ett hinder för andra människorelation och att de inte ett blir ett tillhåll för misär.

Kritiska utgångspunkter

Ett centralt problem för integrationsbegreppet är hänvisningsobjektet, det förblir oklart hur man definierar "ett fullvärdigt deltagande i det finländska samhället", "den finländska livsstilen" eller "finländska värderingar". Som integration definieras ett tillstånd som jämförs med idealbilden av "det finländska livet" och som jämförs med invandrarens faktiska livssituation. Med det "finländska" förknippas i detta sammanhang inga negativa drag, vilket innebär att det är fråga om en slags utopi. Därtill är det skäl att minnas att det finns otaliga beskrivningar på vad som avses med "att vara finländare".

Den irländska sociologen Breda Gray uppfattar integrationspolitiken som ett maktförhållande där invandraren ges löften som aldrig kan uppfyllas. Integrationen uppställs som ett mål vars krav likväl aldrig tydligt definieras med den följd att målen hela tiden förskjuts. Sålunda är talet om integration maktbruk och invandrarna föremål för detta maktbruk. Samtidigt läggs ansvaret för integrationen på den enskilda individen och den roll det mottagande samhället har försvinner ur sikte.

På samma sätt problematiserar betydelsen av de växande internationella relationerna nationen som en betydande referenspunkt. Hur förhåller sig de internationella relationerna och vår livsstil till "den finländska livsstilen"? Hur kommer det sig att det normalt och acceptabelt att arbetstagare vid internationella företag fritt kan röra sig medan en invandrares relation till sitt förra hemland är problematisk? I en värld med global rörlighet har de traditionella barriärerna redan brutits. Det är inte heller realistiskt att förvänta sig att individer och samfund skulle verka enbart inom en nation.

Livet efter integrationen?

När man talar om integration är det alltså allt skäl att hålla några saker i minnet. Det handlar om en process som tar tid och som sker med olika rytm inom olika livsområden. Som livet i stort är integrationen allt ofullständig och ständigt pågående. Det är också fråga om ett identitetstal från makthavarnas sida med vilket det försöker bemästra och definiera sin egen och andras plats i det föränderliga samhället. Frågorna och problemen ses uteslutande från makthavarnas synvinkel. Därtill kommer att den gränsöverskridande vardagen är verklighet för en stor del av finländarna och därmed förändrar nationalstatens plats som en central institution i människornas liv.

Många invandrare begriper sig inte på talet om integration. Det är inte fråga om att de skulle bestrida problemen i sammanhanget utan mera en avvikande åsikt om vad som är tillräckligt. Var går gränsen för integrationen? När har man integrerats tillräckligt så att man inte längre behöver göra ett nummer av det hela? Vad är tillräckligt? När blir man "finländare"? De ser talet om integration genom stängda fönster och dörrar och uppfattar att alla problem ska förklaras genom invandrare. Eftersom integrationen är en process så borde den ha en klar slutpunkt i sikte.

Tuomas Martikainen

Gay, Breda (2006) Migrant Integration Policy: A Nationalist Fantasy of Management and Control? Translocations 2006 (1), 121 -141.

Lagen om integration 9.4.1999. http//www.finlex.fi/fi/laki/alkup/1999/19990493

Länsimäki, Maija (1999) Kotoutuuko maahanmuuttaja? Kieli-ikkunat 14.9.1999. http://www.focis.fi/index.phtml?s=1205