De sist två veckorna i juni hade Bridge ett flertal kunder som kom från ett annat EU land och sökte jobb i Finland. Flera av dem hade inte pengar och inte ett ställe för natten. Som orsak uppgav de att det inte fanns jobb i deras eget land. Detta på bristfällig engelska eller finska. De flesta av dem kunde inte finska, svenska eller engelska. Men de behövde jobb – akut.
Dessa är de icke-önskade fria rörliga EU medborgarna. Precis som rumänerna, som Pajunen så hett vill slippa, är även dessa ute efter Finlands mera välbetalda arbeten och välmående samhälle. Hur långt är vi beredda att gå för att trygga den fria rörligheten? Borde EU bygga ut ett socialt nätverk för de alldra fattigaste i europa?
För tillfället finns det möjligheter att flytta sin arbetslöshetsunderstöd inom EU, eller rättare sagt så att man kan få arbetslöshetsunderstöd i från sitt hemland i ett annat EU land. Få vet om det och dessutom skall det sökas innan man åker iväg. Ok, men så varierar möjligheterna att få arbetslöshetsunderstöd inom EU. Alla tycks inte kunna få ett sådant.
Kyrkor och tredje sektorns organisationer delar ut mat för den som det behöver men härbärge är till för dem som är registrerade i Finland (och även för dem finns det ju inte tillräckligt). Trots det har vi människor som vandrar över gränserna och är utan tak över huvudet eller möjlighet att tvätta sina kläder eller sig själva, för att inte tala om att tillreda sin mat. Skall vi hoppas på att problemet försvinner genom att tillräckligt många märker hur svårt det är och att ordet sprider sig om att det inte lönar sig eller ska EU börja ge pengar åt att finansiera härbärgen eller ett socialt nätverk för hemlösa EU medborgare i ett annat EU land?
