Svensk forskare rör om i skoldebatten:
Hierarkisk, lärardominerad skola bakom Pisa framgången

– De finska skolorna hyllades länge på ett ganska okritiskt sätt. Man har börjat ifrågasätta slutsatserna först då Finland började halka nedåt i Pisa-rankningarna

Lärarauktoriteten och lärarnas status i samhället har varit bidragande orsaker till att skolan i Finland varit så framgångsrik.

Det finns inga forskningsresultat för varför Finland fick så goda resultat i de första Pisa-jämförelserna

Det säger Gabriel Heller Sahlgren som i veckan presenterade sina tankar på tankesmedjan Magmas seminarium. Titeln på hans doktorsavhandling, som legat till grund för hans slutsatser är Real Finnish Lessons. The True Story of an Education Superpower.

Heller Sahlgren är forskningschef vid brittiska Centre for the Study of Market Reform of Education och forskare vid London School of Economics.

Varför har Pisaresultaten fallit?

Finland har under de senaste åren klarat sig sämre i Pisa-undersökningarna, något Heller Sahlgren har synpunkter på.

– Mitt uppdrag var att utreda varför Finland klarat sig så bra i Pisa först – och varför landet fallit efter 2006. Jag skulle utreda de omkringliggande faktorerna som eventuellt inte tidigare kommit fram så tydligt, säger Heller Sahlgren.

Enligt Sahlgren har en del av metoderna från 1990-talet som går ut på elevcentrerat arbete visat sig leda till katastrofalt resultat. Orsaker till detta finner han i sociokulturella faktorer samt Finlands snabba samhällsutveckling under efterkrigstiden.

– Den djupa recessionen på 1990-talet hade också en betydelse då den försinkade utvecklingen: gammal hierarkisk pedagogik gynnade elevernas prestationer, anser Heller Sahlgren.

Han anser att Finland kunde ha ha marscherat lite långsammare i stället för att ta efter Sverige, där elevinflytandet i skolan haft negativa följder för undervisningsresultaten.

– Pisa-undersökningarna mäter inte hur bra bildningspolitiken är utan hur bra man klarar provet. Utbildningspolitiken kan till med ha försämrat den finska skolan, säger Heller Sahlgren.

På frågan varför finlandssvenska elever klarar sig sämre än de finskspråkiga i Finland, svarar Sahlgren att det ha att göra med att Svenskfinland hör till den skandinaviska skolkulturen.

Ett annorlunda perspektiv

Fritjof Sahlström, docent i pedagogik och lektor vid Institutionen för beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet,  kommenterade Heller Sahlgren på seminariet och sade att det finns problematiska element i Heller Sahlgrens bok.

Men hans rön är ändå ett värdefullt debattinlägg, och särskilt viktig i Finland just nu då vi är på väg att få en ny läroplan och går mot mångkulturalitet, menade Sahlström

Professor Jouni Välijärvi, chef för institutionen för utbildningsforskning vid Jyväskylä universitet och nationell koordinator för Pisa-undersökningen, som också var en av kommentatorerna  ansåga att Heller Sahlgren sätter för stor vikt på historiska element. Han lyfte i stället fram den dramatiska förändringen i hur mycket mindre barn läser nu.

Utbildningsstyrelsens direktör Bob Karlsson verkar överraskad av Sahlgrens kritik.

– Finland har alltid gått försiktigt fram i skolfrågor, man kan tvärtom fråga sig om förändringarna har varit tillräckligt stora med tanke på samhällsutvecklingen. I dag är utbildningen inte den enda vägen till en bättre framtid, idag ser vi att man kan bli framgångsrik också på andra sätt.